Ja .. Vad ska man säga..
Upp som en sol och ner som en pannkaka är väll ett bra sätt att beskriva dagen!
Började med en superfin runda i 120n!
Jag var avslappnad och Leifa hoppade super!
Eftersom hon kändes så fin så valde jag att gå in i 130n också.
På framhoppningen var hon fin..
1 an 2an och trean på banan kändes super!
Sen så vaknade kontrollfreaket till liv och jag började hålla ... Hålla och hålla på hinder 4, 5, 6 och 7 på hinder åtta som var andra tvåkomb så kom vi in så kort att Leifa förstod att vi aldrig skulle klara det så smart som hon är så vek hon och
orutinerad och naiv som jag är fortsatte jag rakt fram och flög in i hindret.
Skit trist så klart att det blev så här. Men jag ångrar ändå inte att jag gick in i 130 för vi hade alla möjligheter att klara det.
Det som hände var helt enkelt att jag blev lite spänd och började hålla i henne lite för länge istället för att slappna av, ha skänkeln intill, titta på hindret och bara lite på hästen!
När jag då kom lite fel till fyran så
Börjar jag spänna mig och galoppen bara försvann. Hade jag varit mer rutinerad så hade jag ju utgått när flytet försvann men på grund av orutin så fortsatte jag bara. Vad tänker man då. . Undrar jag..
Men Leifa har verkligen visar idag att hon kan hoppa!
Även med idioter på ryggen..
På framhoppningen så skulle jag hoppa fram på en oxer och kommer så himla perfekt att hon bara smäcker till och hoppar över hinderstöden!!
Och ja, jag satt kvar!! Otroligt nog.. :P
Nu glömmer vi detta och kör vidare!
Jag är väldigt taggad och revansch sugen!! :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar